Visar inlägg med etikett satir. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett satir. Visa alla inlägg

torsdag 28 november 2013

Never ending stories...

Lyssnar du på radio? Jag lyssnar på morgonpasset i P3 varje morgon när jag kör till jobbet och har gjort det i flera år. Det blir lite speciellt att lyssna på samma människor som delar med sig av sina liv år ut och år in. För jag känner dem nu tycker jag. Jag vet vad de tänker på, vad de tycker om och vad som gör dem ledsna. Men de känner inte mig. De vet inte ens att jag finns. Och jag känner inte dem heller egentligen. För en relation handlar ju just om det - att vara i kontakt med varandra. Jag tycker ändå om att få vara del av deras verklighet, lyssna och fundera utan att behöva svara. Det är också därför jag tycker om serier. Serier håller på länge och man lär känna karaktärerna på djupet. Därför gäller det också att den som skapar serien har tänkt till när det gäller karaktärerna. De ska vara speciella men ändå gå att känna igen från vardagslivet.

För tillfället har jag snöat in på Orange is the new black. Den handlar om en överklasstjej som hamnar i fängelse för att hon hjälpt sin dåvarande flickvän att smuggla droger. Verkligheten i fängelset skiljer sig otroligt mycket från det liv huvudpersonen Piper är van vid. Och jag tror också att det är tanken bakom att serieskaparen valt just en överklasstjej som huvudperson; för att visa vilka klyftor det finns i samhället. Genom Pipers ögon får vi som tittar se den brutala verklighet fängelset är. Vi får också följa med i de övriga karaktärernas historier och vad som gjort att de hamnat där de är.

En annan serie jag tycker mycket om är Flight of the conchords som handlar om två killar som flyttat till New York för att slå med sitt band. Karaktärena är härligt nördiga utan att veta om det och har ingen självdistans. I verkliga livet är de riktigt bra musiker, och även om musiken i serien är på skoj så är den ofta mycket bra gjord. Serien driver med alla musikstilar genom att göra ploj-låtar om dem. Texterna är ofta helt fantastiska.

Mitt sista serietips är The IT crowd som handlar om tre personer som jobbar på IT-avdelningen på ett stort företag. Deras kontor ligger i källaren och de flesta andra medarbetarna har aldrig varit där. Serien driver med folk som inte kan särskilt mycket om datorer, och med datanördarna som kan. Charmen med att titta är som vanligt att jag får lära känna människor som jag inte skulle ha träffat i verkligheten. Om de nu finns på riktigt...

Har du någon favoritserie? Dela gärna med dig!

/Karin

fredag 8 mars 2013

Och sista serietipset blir: Sara Granér!



Jag introducerades till Sara Granér genom en klasskamrat som lånade ut seriealbumet Det är bara lite AIDS som jag råkade behålla ett par månader för länge. Jag tyckte den var otroligt roligt och den konstiga seriestilen föll jag totalt för.

2012 släppte hon seriealbumet All I want for Christmas is Planekonomi. Med hennes gåva för vass satir, underbara figurer så blir det inte bara roligt utan även tänkvärt. En kritik mot all materialism som vi rör oss i.

Låna albumet i seriehyllan och läs serien som har skapats av en av de vassaste pennorna i dagens Sverige.

/Tal


fredag 7 september 2012

Humor om politik - är det möjligt?

I Tomas Linnalas bok Statsministerns Revansch får läsaren följa den förra statsministern Lennart Jönsson som med hjälp av en militant feminist, en utbränd pantomimskådespelare och en internerad PR-konsult ska ta sig tillbaka in i maktens boning. Han vill verkligen bli statsminister igen och för att lyckas krävs det avancerat ränksmideri och total hänsynslöshet.